Skatten och lönebeskedet

Då och då kommer förslag om att lönebeskedet ska redovisa även arbetsgivaravgiften. För en löntagare med nuvarande lön på 25.000:- skulle det då kunna se ut ungefär som på ett av följande alternativ:

Alternativ 1: Lön 25.000:- ; Skatt 6.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 26%)

Alternativ 2: Lön 33.000:- ; Skatt 14.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 44%)

I alternativ 2 så är arbetsgivaravgiften med i skatten.

Den som gillar höga skatter, till exempel Mona Sahlin som 1995 sa "det är häftigt att betala skatt", borde tycka att alternativ 2 är det bästa för då ser man ju vad man betalar och kan glädjas åt den höga skatten.

Den som gillar låga skatter borde tycka att alternativ 1 är bra för då slipper man ju se hela beloppet, och kan glädjas åt den låga skatten.

Nu är det ju tvärtom i debatten. De som gillar höga skatter argumenterar för alternativ 1 och man kan nog misstänka att det ligger en tanke bakom; alltför många kanske inte tycker att "det är häftigt att betala skatt". De som gillar låga skatter hoppas att alternativ 2 skulle reta så många som möjligt.

Då är frågan, vilket alternativ ger mest information ?

För den som vill se mer siffror så finns länken Ekonomifakta

Andra bloggar om: Skatt, Arbetsgivaravgift,

Gymnasieingenjören tillbaka

Regeringen avser att återinföra gymnasieingenjörsutbildningen. Se DN:Gymnasieingenjörer på väg tillbaka och SvD:Fyraårig teknisk linje återinförs. Det var en bra utbildning. Ska den återuppstå med ett lyckat resultat så måste man ta med följande kännetecken som fanns i den gamla strukturen.

1) Teknikämnen fanns med redan från åk 1, och ökade i omfattning så att i åk 4 läste eleverna nästan bara teknik.

2) Lärarkåren byggdes upp då staten betalade lönerna. Kommunerna hade inget egenintresse av att hålla tillbaka kompetensnivån (lönenivån). De 4-åriga tekniska gymnasierna hade en mycket bra och välutbildad lärarkår.

3) Det var en stabil grenstruktur (maskin, bygg, tele, elkraft, kemi) utan en massa spretiga mer eller mindre mode-inriktade grenar.

4) Kursplanerna var rikstäckande och det ledde till att det togs fram och fanns mycket bra läromedel som passade utbildningen.

5) En elev som gått de 4 åren hade genomfört ett mycket stort antal laborationer, teoretiska övningspass och "föreläsningar", eftersom det i gymnasieskolan finns en närvaroplikt.

6) 4-årigt teknis hade egentligen ingen konkurrens från andra tekniska utbildningar och var därför stor(många elever), resursstark och välkänd. Kan den situationen återuppstå?

Andra bloggar om: Gymnasiet, Skola, Jan Björklund, Gymnasieingenjör, Skolpolitik