Med anledning av en artikel som undertecknats av 253 akademiker på DN Debatt med rubriken Regeringen gör historia till ideologiskt slagfält.
I Sveriges Radios program Studio 1 den 2 maj så fördes ett samtal mellan Håkan Blomqvist, fil dr och lärare i historia vid Södertörns högskola och Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet.
Håkan Blomqvist (en av undertecknarna) gav då följande förklaring till varför han inte reagerade på den första upplysningskampanjen som Forum för levande historia gjorde angående nazismens brott :"...jag uppfattade att det rådde ganska stor konsensus i forskarsamhället kring tolkningen av nazismen för att inte tala om förintelesen". - Då alltså inget av den kritik som nu framförs om att "Regeringen gör historia till ideologiskt slagfält".
Det är nog snarare så att kampanjen om kommunismen har trampat på "ömma tår". Det borde råda minst samma konsensus om den senare kampanjen. Antingen kritiserar man båda kampanjerna av principiella skäl eller så ser man att det finns fog för att bedriva båda kampanjerna.
Kampanjen om kommunismen är av följande skäl mer motiverad eftersom en undersökning som genomfördes förra våren visar att 95 procent av svenska ungdomar mellan 15 och 20år känner till nazisternas Auschwitz, men att 90 procent inte känner till Gulag, det sovjetiska lägersystemet.
Andra bloggar om: Kommunismen, Nazismen, Samhälle, Utbildning, Historia, Forum för levande historia
02 april 2008
01 april 2008
Matematik och språk på gymnasiet
...väljs nu av fler elever. Se artikel DN: Elever taktikväljer gymnasieämnen.
Äntligen en ljusning för naturvetenskaplig och teknisk utbildning, även om det dröjer några år innan det slår igenom vid intagningen till universiteten.
Det finns skäl att överväga om inte även andra ämnen ska ha högre meritvärden till utbildningar där vissa ämnen är viktiga som grund.
Andra bloggar om: Gymnasiet, Skola, Jan Björklund, Skolpolitik, Utbildning
Äntligen en ljusning för naturvetenskaplig och teknisk utbildning, även om det dröjer några år innan det slår igenom vid intagningen till universiteten.
Det finns skäl att överväga om inte även andra ämnen ska ha högre meritvärden till utbildningar där vissa ämnen är viktiga som grund.
Andra bloggar om: Gymnasiet, Skola, Jan Björklund, Skolpolitik, Utbildning
Labels:
Utbildning
26 mars 2008
Skatten och lönebeskedet
Då och då kommer förslag om att lönebeskedet ska redovisa även arbetsgivaravgiften. För en löntagare med nuvarande lön på 25.000:- skulle det då kunna se ut ungefär som på ett av följande alternativ:
Alternativ 1: Lön 25.000:- ; Skatt 6.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 26%)
Alternativ 2: Lön 33.000:- ; Skatt 14.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 44%)
I alternativ 2 så är arbetsgivaravgiften med i skatten.
Den som gillar höga skatter, till exempel Mona Sahlin som 1995 sa "det är häftigt att betala skatt", borde tycka att alternativ 2 är det bästa för då ser man ju vad man betalar och kan glädjas åt den höga skatten.
Den som gillar låga skatter borde tycka att alternativ 1 är bra för då slipper man ju se hela beloppet, och kan glädjas åt den låga skatten.
Nu är det ju tvärtom i debatten. De som gillar höga skatter argumenterar för alternativ 1 och man kan nog misstänka att det ligger en tanke bakom; alltför många kanske inte tycker att "det är häftigt att betala skatt". De som gillar låga skatter hoppas att alternativ 2 skulle reta så många som möjligt.
Då är frågan, vilket alternativ ger mest information ?
För den som vill se mer siffror så finns länken Ekonomifakta
Andra bloggar om: Skatt, Arbetsgivaravgift,
Alternativ 1: Lön 25.000:- ; Skatt 6.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 26%)
Alternativ 2: Lön 33.000:- ; Skatt 14.500:- ; Nettolön 18.500:- (skatt ca 44%)
I alternativ 2 så är arbetsgivaravgiften med i skatten.
Den som gillar höga skatter, till exempel Mona Sahlin som 1995 sa "det är häftigt att betala skatt", borde tycka att alternativ 2 är det bästa för då ser man ju vad man betalar och kan glädjas åt den höga skatten.
Den som gillar låga skatter borde tycka att alternativ 1 är bra för då slipper man ju se hela beloppet, och kan glädjas åt den låga skatten.
Nu är det ju tvärtom i debatten. De som gillar höga skatter argumenterar för alternativ 1 och man kan nog misstänka att det ligger en tanke bakom; alltför många kanske inte tycker att "det är häftigt att betala skatt". De som gillar låga skatter hoppas att alternativ 2 skulle reta så många som möjligt.
Då är frågan, vilket alternativ ger mest information ?
För den som vill se mer siffror så finns länken Ekonomifakta
Andra bloggar om: Skatt, Arbetsgivaravgift,
Gymnasieingenjören tillbaka
Regeringen avser att återinföra gymnasieingenjörsutbildningen. Se DN:Gymnasieingenjörer på väg tillbaka och SvD:Fyraårig teknisk linje återinförs. Det var en bra utbildning. Ska den återuppstå med ett lyckat resultat så måste man ta med följande kännetecken som fanns i den gamla strukturen.
1) Teknikämnen fanns med redan från åk 1, och ökade i omfattning så att i åk 4 läste eleverna nästan bara teknik.
2) Lärarkåren byggdes upp då staten betalade lönerna. Kommunerna hade inget egenintresse av att hålla tillbaka kompetensnivån (lönenivån). De 4-åriga tekniska gymnasierna hade en mycket bra och välutbildad lärarkår.
3) Det var en stabil grenstruktur (maskin, bygg, tele, elkraft, kemi) utan en massa spretiga mer eller mindre mode-inriktade grenar.
4) Kursplanerna var rikstäckande och det ledde till att det togs fram och fanns mycket bra läromedel som passade utbildningen.
5) En elev som gått de 4 åren hade genomfört ett mycket stort antal laborationer, teoretiska övningspass och "föreläsningar", eftersom det i gymnasieskolan finns en närvaroplikt.
6) 4-årigt teknis hade egentligen ingen konkurrens från andra tekniska utbildningar och var därför stor(många elever), resursstark och välkänd. Kan den situationen återuppstå?
Andra bloggar om: Gymnasiet, Skola, Jan Björklund, Gymnasieingenjör, Skolpolitik
1) Teknikämnen fanns med redan från åk 1, och ökade i omfattning så att i åk 4 läste eleverna nästan bara teknik.
2) Lärarkåren byggdes upp då staten betalade lönerna. Kommunerna hade inget egenintresse av att hålla tillbaka kompetensnivån (lönenivån). De 4-åriga tekniska gymnasierna hade en mycket bra och välutbildad lärarkår.
3) Det var en stabil grenstruktur (maskin, bygg, tele, elkraft, kemi) utan en massa spretiga mer eller mindre mode-inriktade grenar.
4) Kursplanerna var rikstäckande och det ledde till att det togs fram och fanns mycket bra läromedel som passade utbildningen.
5) En elev som gått de 4 åren hade genomfört ett mycket stort antal laborationer, teoretiska övningspass och "föreläsningar", eftersom det i gymnasieskolan finns en närvaroplikt.
6) 4-årigt teknis hade egentligen ingen konkurrens från andra tekniska utbildningar och var därför stor(många elever), resursstark och välkänd. Kan den situationen återuppstå?
Andra bloggar om: Gymnasiet, Skola, Jan Björklund, Gymnasieingenjör, Skolpolitik
Labels:
Utbildning
09 februari 2008
Skolk
Debattartikel i DN Låt tvångshämta elever som skolkar.
Jag har varit i Stockholm ett antal gånger senaste året. Även om det är begränsade geografiska områden som besökts så ser man under dagtid/skoltid många ungdomar som väcker tanken "varför är dom inte i skolan?". I artikeln skrivs att "en av sex niondeklassare" skolkar regelbundet, så det verkar ju finnas skäl för tanken "varför är dom inte skolan?"
Ett aktivt arbete, från socialtjänst och skola, med ungdomar som "driver på stan" kanske inte vore fel.
Andra bloggar om: Skola, DN, Skolk, Skolpolitik,
Jag har varit i Stockholm ett antal gånger senaste året. Även om det är begränsade geografiska områden som besökts så ser man under dagtid/skoltid många ungdomar som väcker tanken "varför är dom inte i skolan?". I artikeln skrivs att "en av sex niondeklassare" skolkar regelbundet, så det verkar ju finnas skäl för tanken "varför är dom inte skolan?"
Ett aktivt arbete, från socialtjänst och skola, med ungdomar som "driver på stan" kanske inte vore fel.
Andra bloggar om: Skola, DN, Skolk, Skolpolitik,
05 februari 2008
Karlstads stadsmiljö
Operation Karlstad har en blogg som heter Operation Karlstads stadsmiljöblogg. Flera inlägg finns om de olika byggnadsplaner som är på gång.
Aktuellt just nu är Tyggårdsviken, där det planeras att ett höghus ska placeras längst ute på udden. Det är ju "heltokigt".
Här finns länk till Detaljplan för Tyggårdsviken, Karlstad.
Andra bloggar om: Karlstad, Tyggårdsviken,
Aktuellt just nu är Tyggårdsviken, där det planeras att ett höghus ska placeras längst ute på udden. Det är ju "heltokigt".
Här finns länk till Detaljplan för Tyggårdsviken, Karlstad.
Andra bloggar om: Karlstad, Tyggårdsviken,
24 januari 2008
Grön oas i stället för byggkoloss
är rubriken på en insändare i NWT idag. Länk här.
Här finns länk till Detaljplan för Tyggårdsviken, Karlstad.
Klokt förslag som insändaren kommer med.
Här finns länk till Detaljplan för Tyggårdsviken, Karlstad.
Klokt förslag som insändaren kommer med.
04 januari 2008
Iowa
Barack Obama har chansen att gå långt i nomineringen till presidentkandidat, att döma av valresultatet i Iowa.
Den nuvarande presidenten Bush har pappa Bush som före detta president. Skulle Hillary Clinton bli president så finns det en tidigare president, maken Bill Clinton.
Det verkar vara lite väl mycket "familjedynasti" i amerikansk politik.
Obama verkar vara en friskare fläkt.
Andra bloggar om: Barack Obama, Hillary Clinton,Presidentvalet,
Den nuvarande presidenten Bush har pappa Bush som före detta president. Skulle Hillary Clinton bli president så finns det en tidigare president, maken Bill Clinton.
Det verkar vara lite väl mycket "familjedynasti" i amerikansk politik.
Obama verkar vara en friskare fläkt.
Andra bloggar om: Barack Obama, Hillary Clinton,Presidentvalet,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)